Hashtag sexism

Det Hanna Hellquist har skapat på Twitter är så genialt. Hela dagen har hon dessutom retweetat personer som berättat om obehagliga/ äckliga/ tråkiga upplevelser som beror på patriarkatet. Samt även retweetat några som har uppenbar avsaknad av analys. Det förstnämnda var tråkigt att se, det sistnämnda var tråkigt att se men av helt olika anledningar. Det första tråkigt pga alltid tråkigt att se hur pass mycket skit patriarkatet leder till. samtidigt viktigt, blunda aldrig för sexismen mina vänner och behåll genusglasögonen på. Det sista var tråkigt att se för att, ja, jag tror ni fattar. Kort sagt: sexister är tråkiga. För att uttrycka det hela milt.

Min sexistiska vardag ser väl lite ut såhär: redovisning i klassen. De som river av skratt och spexar är killarna. Tjejerna är duktiga och rabblar fakta. En kille upprepar konstant vad en tjej säger för han tyckte inte det var tydligt nog (alternativt älskar han ljudet av sin egen röst. Eller kombination av båda). Asså varför ställde jag mig inte upp och skällde ut honom? Skäms riktigt mycket över det.

Inbillar mig dock att jag har gjort en insats idag. Delade nämligen ut en enkät om likabehandlingsplanen i en tvåa idag, samt förklarade vad diskriminering innebär och vad HBTQI står för. Jag skrev till och med det på tavlan. HBTQI skrev jag med en svart whiteboardpenna, alla lyssnade uppmärksamt och jag blev riktigt taggad på att bli lärare! Men fatta att vistas på gymnasieskolan (även känt som sexismens näste) även efter att du gått ut trean??? kanske i princip resten av livet??? Det hade ju varit sjukt. Visserligen hade jag kanske kunnat *göra skillnad*. Aja, kan säkert göra det på andra sätt. 

Besviken på mitt läppstift jag köpte i söndags, fel tester stod framför fel förpackningar, så "Cute" var inte alls nån fräsig röd färg utan en typ brun? Neutral? Här kommer två bilder, en ser knappt nån skillnad.

*kul tävling* Gissa vilken som är vilken! Vinnaren får en kram!

 

Tea with Mussolini

Så heter en film jag har sett idag. De handlar om ett gång tuffa brittiska tanter som bor i Florens bl.a Maggie Smith som jag älskar och Cher som är en rik amerikanska pga att hon gifter sig med gamla gubbar som ger henne allt hon vill ha. Filmen klarar Bechdel´s test och får faktiskt även plus på HBTQI kontot! En karaktär är flata i kostymbyxor som dansar med snygga italienskor. Sen kommer andra världskriget, alla killar måste bli soldater. Fast Maggie Smith älskar sin brorson för mycket och vill inte att han ska dö. När alla tanter blir ihopsamlade av de engelska soldaterna sätter de på honom hatt och klänning och kallar honom Lucy. fast detta räddar hans liv tycker han att det är asjobbigt och förnedrande. Speciellt när de italienska soldaterna flörtar med honom. Så, spoliervarning, en kväll börjar han skrika, I am a man, I am a man, sliter av sig peruken och klänningen och springer ut i natten i bara kalsipperna. Rolig film, intressant med lite historia och så vidare.

Igår var jag och Josefin och såg den allra sista föreställningen av Prins Charles känsla. Så fett att jag har sett både premiären och den sista. Och den var sjukt bra och skådespelarna var grymma igen. Det blev stående ovationer.

Annars kan jag berätta att Maja och jag har varit ute och shoppat och jag köpte inte en t-shirt för 80 kronor för jag var osäker på om jag skulle använda den. Kände mig så duktig och miljömedveten.

Kram

Saltimbanco

Igår bjöd min snälla mamma oss på Cirque du Soleils föreställning Saltimbanco. Jag är fortfarande helt lycklig över hur grymt det var! En färgexplosion, energi, humor, skicklighe, konstert som ska vara inspirerade av livet i en metropol. Artisterna svingade i tapetser, klättrade uppför pålar och åkte ner med huvudet först, gungade och gjorde sartomotaler i luften. Asså, jag har sett detta på tv, men tro mig se det live var en helt annan grej. Min käkar gör lite ont för jag satt med vidöppen mun typ hela tiden. Ibland blev jag sjukt rädd när de svingade typ tio meter upp i luften men dom var ju proffs satt sää. Kul också att föreställningen var ganska queer, ingen karaktär var liksom strictly man eller kvinna tyckte jag. Ah, helt fantastiskt var det.


Chinese pole

Boleadoras, kulor på snören son lät klick så det blev som musik när dom snurrade dom.

Det här var döläskigt att se på, men så grymma.

Kivi och monsterhund

Sveriges första barnbok där hen används är äntligen här! Som ni förstår på mitt "äntligen!" så gillar jag både hen och barn. Som författaren Jesper Lundqvist själv uttrycker det:


”Jag tycker om gränslöshet. Kivi är det öppna, gränslösa barnet som inte hänger upp sig på sådant som inte spelar den minsta roll: om hen är kille eller tjej, om hen drömmer eller är vaken eller om det är en riktig hund eller ett monster som står i hallen. Visst kan det ha en funktion att definiera saker ibland, men mer ofta än inte leder det till generaliseringar och annat onödigt."

Det var även en artikel på Sydsvenskans ledarsida häromdagen, här uttalar sig Jesper såhär:

Han menar att varje gång man skriver ”han” eller ”hon” får man ett kulturhistoriskt bagage att förhålla sig till; medvetet eller omedvetet måste man möta upp eller bemöta sina egna och andras bilder, tyckanden, fördomar och generaliseringar om manligt och kvinnligt eller om pojkigt och flickigt.

Det där med "kulturhistoriskt bagage" tycker jag är så bra formulerat. Vill skriva om två mycket bra argument till att använda pronomet hen i barnböcker. 

1. När karaktärer i en bok exempelvis är djur, som de skriver om i den här artikeln, som endast omnämns som "Grisen" "Hunden" osv, kommer den som läser boken för barnet i de allra flesta fall kommer använda han som pronomen fast könet inte är uttalat. "Titta, vad gör han nu" "Hunden ja, han är stor". Mannen är normen i vårt samhälle och denna norm överförs då snabbt och lätt till barnet. 

2. Skrivs en bok där karaktären har "tvärtom-egenskaper" exempelvis en modig prinsessa som fäktas och räddar prinsen, är det ändå bara ett undantag från normen. Jag tycker att det lätt blir lite såhär: ja i den här boken är det prinsessan som räddar prinsen, men i andra böcker, och i verkligheten, är det ju tvärtom.

Ja, det är Bettina Johansson som illustrerat vill jag också säga

Därför är det så bra med hen! Då ser vi, både läsaren och barnet, egenskaperna hos karaktären, inte könet. Alla barn kan identifiera sig med alla egenskaperna, de blir inte könsspecifika och begränsar leken och kreativiteten. Och därmed vilka egenskaper barnet kommer att ha tillgång till i vuxenlivet!

En annan grej en kan göra är att byta kön på karaktärerna i en barnbok och läsa som han varannan och hon varannan gång. Tills vi får fler böcker som Kivi och monsterhund.

Tjoho, trevlig helg!

Kvinnokärleken

Det finns så oändligt många smarta feminiztas som idag har bloggat skrivit och twittrar om manshat. Manshat vilket, för att förtydliga, innebär hatet mot män som grupp och (medvetna eller omedvetna) kvinnoförtryckare, inte som enskilda individer. Det finns många enskilda-individ-män jag tycker om. Hmmmmmmmmmm. Min pappa! och många fler. typ. Men anyways, efter som så många skrivit om manshat tänkte jag skriva om kvinnokärlek!

Hej kvinna. Tänk att du är en del av ett världsomspännande systerskap! Det finns där och stöttar dig alltid. Älska din mamma, mormor, syster, systrar. Le mot kvinnor du ser. Uppmuntra. Framhäv varandra. Möt varje okänd tjej som en vän. Systerskapet är din väg till lycka.

School

Här sitter jag i skolan och visste inte att ingen lärare skulle ta närvaro samt att ingen i min grupparbetesgrupp skulle vara här. Så nu lyssnar jag på Azealia Banks. Ofta ofta ofta jag lyssnar på den här låten. Bland annat igår när jag skulle laga lite pasta till min fina familj. Min familj består av två allätare och två musikelitister som gillar jazz. Så när jag pumpade denna ur högtalarna i köket så skrek dom två elitisterna "tror du på lyx!!!??? stäng av den där helvetesmusiken" Svar ja, min syster, sexton år gammal, använder ordet helvetesmusik. Men jag förlåter henne för hon är ett geni.

Läser även en feministblogg jag nyss hittat, lyckan när du hittar en go blogg! http://djungeltrumman.se/whinar
Puss maja, den här är till dig

Sunshinehappysmilingjoy

Idag har varti en sådan dag där jag känner mig lite konstigt frånvarande och borta. Kanske har jag PMS? Brukar ofta få symptom deppighet. Vänta ska kolla Woman log. Svar jag det är nog Pms om jag kan räkna rätt. Rekommenderar denna app, mycket smidig och finns gratis på Android market. Hursomhelst, nu blir alla glada för nu blir det modeblogg!

 Hade systerskapsfika med min syster och min kusin. Myzzzz, vardagslyx, prat om deep shit. Detta stället, alla Malmöbor lyssna! Sockerbiten i Holmgången, två sjukt trevliga kvinnor som har det och bakar allt själva, fika där om ni vill! Prisvärt och mmm så gott. Kram och puzz

Heleneholms systerskapskör

Den här kören, så fantastisk. Men som i princip alla andra i detta land som uttrycker en feministisk åsikt har de fått utstå så sjukt mycket. "När du sticker upp huvudet så blåser det jävligt kallt"

Vad ska vi göra med våra förtryckare? De som kränker oss, live and direct samt på internet. Tyckte det som kören gjorde, dvs skriva ut kränkande citat från facebook med avsändare undertill och tapetsera över hela skolan var så bra gjort. Att synliggöra det slentrianmässiga kvinnohatet. Jag själv har satsat på att minimera skadan, för jag pallar inte med det. Därför har jag stängt av kommentatorsfunktionen på bloggen. På twitter, ska en retweta kränkande kommentarer, eller kväva dom med tystnad, dvs-ignorera-blocka? Är att hänga ut att ge uppmärksamhet vilket dom vill, eller kommer förtryckarna att skämmas?


Anna, Ylva, Moa, Alice, ni är mina idoler <3 Här kan ni läsa artikeln från gårdagens Sydsvenskan om ni inte redan gjort det. Thelma och jag är också med på ett hörn. Dock nämns inte att det tillsatts en arbetsgrupp som ska välja ut nya bilder där vi är med. Dock har vi inte haft möte än. Så ja, så mycket har faktiskt inte hänt.
Hej då, puzz

Schyssta vänsterkillar med softa värderingar

En av de samhällsgrupper jag känner starkast aversion emot. Obs obs obs! Nu pratar jag inte om riktiga vänsterkillar, alltså feminister med bra analys, utan om dom här posörerna:

De döljer sitt kvinnoförakt bakom lustiga glasögon samt de stickade tröjor köpta second hand de iklär sina små taniga kroppar med. Kanske har de en sjal käckt slängd om halsen eller en fjällräven ryggsäck. De har dålig hållning som ett tecken på (falsk) ödmjukhet. De är kanske för fri invandring, men hudfärgen på samtliga av deras bekanta är griskultingsaktig. De har en *mjuk attityd* men är såååå mansgrishetero (dvs inklusive bögskräck och flatomvändningsönskningar). De kallar sig socialister och vill sänka skatten men saknar klassanalys. De tycker att det är att gå för långt att säga n*boll men en begränsning av det konstnärliga uttrycket om en inte får kleta brun målarfärg över hela kroppen och klä ut sig till *afrikan*. Föräldrarna betalar för fezt, kläder, det fina boendet och deras goda resurser tillåter dom att softa och glida runt och läsa lite strökurser efter gymnasiet. Enda gången de är feminister är när dom försöker få ligga, står på en fest med en öl i handen, flera i magen, en tjej framför sig. Då kanske dom säger "öh jag tycker jämställdhet är jävligt viktigt". 

Denna lilla grupp i samhället har sjukt hög status i vissa av mina umgängeskretsar. 

Vet ni att jag har svårt att bestämma mig för vilka jag hatar mest: softa vänsterkillar eller softa moderatkillar? Även om moderatkillar äcklar mig på många sätt och vis är dom i alla fall ärliga med hur sjuka värderingar dom har från början. Efter en stunds konversation med vänsterkillarna upptäcker du nämligen oftast att de är ganska lika sina högerbröder. De här vänsterkillarna kommer  förmodligen gå en promenad från att kalla sig "vänster" till höger snabbare än du kan blinka senast vid trettio års ålder.

Med detta inlägg vill jag absolut inte säga att alla vänstermän bör vara grovarbetare med valkiga händer och låg månadsinkomst. Nej tack till den gamla klyschan. Självklart ska alla som håller med om politik som förs på den rätta sidan om mitten få lov att kalla sig vänster/socialister. Men när du inte är det på riktigt, skaffa dig en analys och kom tillbaks när du är klar dude. Eller kom inte tillbaks, vill helst aldrig se er mer.

Kram

Suck

Idag bråkade jag med mina gurls igen. Jag, radikalfeminist, dom, not so much. Vi sitter och pratar om vilka sporter vi gick på som små. Visade sig att min kompis varit grym konståkare, tränade i elitgruppen sex gånger i veckan vid sex årsålder, hur grymt? Sen slutade hon ju tyvärr vid tio. annars hade jag känt en elitidrottare satt sää. Själv tränade jag på Malmöflickorna, asså låt mig inte börja på detta sjukliga att jag har gått där. I o för sig, kvinnoseparatistiskt gillar jag ju, men badräkterna. Bollarna en skulle kasta på ett speciellt sätt, Att sitta och studsa dom i helt oergonomisk ställning så fötterna värkte. Dem hoppsasteg vi skulle göra, ingen kraftfull Pippi-style där inte. Säger inte att alla sporter o fritidsaktiviteter måste vara *tuffa"**styrketräning* *kondisuppbyggande* osv men malmöflickorna var bara så kram. Och så överklassigt! En kunde direkt se skillnad på överklassflickorna som hade nya, blå badräkter, övderdragsoverall, pantalonger, benvärmare och blänkande röd boll samt de få från arbetarklassen som endast hade en begagnad ljusblå baddräkt att frysa i och en sumpig boll som började flagna lite. KRAM



Sen kom vi in på den här goa linjen "När jag får barn ska dom...". Det kan vara såhär
 "när jag får barn ska dom få välja själva vad dom vill göra".
Nu var det såhär "Mina barn ska gå på balett".
Jag ba, fett, kroppskontroll, riktig skill dom lär sig, så sjukt snyggt, bra träning, kul. Så länge det inte är för mycket press och noll vikthets dvs. Sen fortsatte dom "fast inte om jag får killar". Hela mitt ansikte samt hjärta skrynklades ihop av sorg och smärta. skrek VARFÖR!? Dom ba "det passar inte". jag ba va? "Det passar bara inte. Och killar som dansar salsa huhuhu!".

Lidandet fortsatte. Fotboll när kvinnor spelar är inte lika roligt som herfotboll. Försökte få dom att förstå att det handlar om solidaritet och systerskap. Bara genom att säga så gynnar du patriarkatet. Det gjorde dom inte. Eller min nybörjarfeministkompis fattade typ, två bara nejnejnej det här har inget med feminism och göra, det bara är så, den femte satt tyst som graven. Blir så så ledsen. Hej då

puzz

Filippa Räknar

Har roat mig själv med att räkna könsfördelningen av nomineringarna till P3 Guld. Varsågod, här kommer lite statistik, listan på de nominerade hittar ni här.

♀ 1 (i Arch Enemy)

♂ 19

♀ 2

♂ 6 (2 manliga duos 2 solo)

♀ 3 (ena halvan av jj, en i Syket och Anna Järvinen)

♂ 9 (ena halvan av jj, hela the Sound of arrows, resten av Syket)

♀ 0

♂ 8 (3 duos, 2 solo)

♀ 2

♂ 9 (Den svenska björnstammen har 7 manliga medlemmar)

♀ 2

♂ 6 (Graveyard har 4 manliga medlemmar)

♀ 3 (R&F, ena halvan av Niki and the Dove)

♂ 10 (andra halvan av Niki and the Dove, Avicii, Newkid, Den svenska björnstammen har 7 manliga medlemmar)

♀ 7 (R&F, Those dancing days har 5 kvinnliga medlemmar)

♂ 12 (alla band består bara av män, In Flames 5, Deportees 4, Movits 3)

♀ 3

♂ 2

Totalt:

♀ 23

♂ 81

Om vi istället för totalt antal nominerade räknar det dominerade könet i varje band så blir nomineringarna såhär:

Årets Rock/Metal

♀ 0

♂ 5

Årets dans

♀ 1

♂ 4

Årets pop

♀ 1

♂ 3

♀+♂ 1

Årets Hip Hop/Soul

♀ 0

♂ 5

Årets låt

♀ 2

♂ 3

Guldmicken

♀ 2

♂ 3

Årets nykomling

♀ 1

♂ 3

♀+♂ 1

Årets grupp

♀ 2

♂ 3

Årets artist

♀ 3

♂ 2

Sveriges radio, Public Service, jag är besviken.

Här kan ni läsa vilka som vann, men ni kommer bara bli ledsnare än ni redan är.

Queens

Deras storhet. Sverige är inte redo. Ta över världen istället. Rebecca och Fiona i mitt hjärta.

Jobb

Godmorgon ganska tidigt denna lördag. Idag ska jag jobba. Tycker faktiskt mitt jobb är riktigt kul. Har ju gjort det i snart tre år. Jag ska inte klaga , men trots min "långa" erfarenhet är ju min lön relativt kazz. Inte papperslös-flykting kass såklart. Men vill ändå klaga lite. Hotell och restaurangbranschen, dålig lön, samma avtal för alla, ett yrke många fastnar i på väg till något större som dom inte riktigt kommit på vad det är än. Förlitar sig på dricks vilket i förlängning innebär, var överjävligt trevlig så tjänar du mer pengar. Visst, på restaurang ger väl i princip alla 10% för det är kutym. Men icke så på café, visst, vissa dricksar, men de flesta tar glatt de två kronor de får tillbaka och stoppar i plånboken igen. Och jo det förstår jag när en latte kostar 38 kr från början.

Sen tycker jag att visst , det kunde varit bättre för oss cafébiträden med värkande fötter och ömmande kinder, men kolla på kvinnodominerade yrken som lärare och sjuksköterska. Dålig grundlön, dålig löneutveckling. Också som körsbäret på toppen av grädden skuld till CSN. Fy fan.

Så det blir en dag med:
Hej, ler, vilken storlek, ler, något annat, ler, det blir 72 kronor tack, ler, tack, tack själv, ler idag.
Ha en fin lördag!

Obs denna har jag gjort, fin va va va!!???

Juholt

Tråkigt, utjatat ämne? Kanske det. Vad är det Håkan gjort egentligen? Ja, han har väl fifflat med bidragen. Hade han fått sitta kvar om han var kvinna? Lex Mona säger svar NEJ. Han har saltat lite historier i partiledardebatten. Men Carl Bildt då, kan vi prata om Carl Bildt? När ska han avgå?

Min enkla lilla teori om varför sossarna krisar är att de trodde Håkan skulle vara ett alternativ till Reinis. Men medan Reinis är en Alfons Åberg replika fast med kalla, lite obehagliga glosögon är Håkan en förrvirrad mysfarbror. Och hur låter hans småländska dialekt när han ska prata engelska vid statsbesök? Det vet vi inte. Att Reinis är lite skallig är okej, han pratar i alla fall medioker engelska. Fram för allt är han och hans regering så sjukt osynliga i media? Därför svårt att hitta något att klaga på. Kort sagt, med detta ytliga och skandaler inräknat är Håkan lite pinsam. Och vem skäms mer än svennar? Det vet jag inte.


Tyckte ni det här var lite förvirrat? Tänk då på hur förvirrad Håkan är! Hur förvirrade sossarna är! Själv drömmer jag ju fortfarande om Margot Wallström som Sveriges stadsminister. Eller ja, om vi kan gå helt bananas och bortse från att sossarna är enda möjliga alternativet till Alliansen (tristessen är kvävande) så är högsta drömmen självklart Gud(run).

Män Med Makt i Mediasverige

Nöjespanelen

Ett sätt för mig att samla kraft att gå upp ur sängen på morgonen är att läsa lite tweetz. Denna morgonen flög jag ur sängen för läste att Anna Charlotta Gunnarson skulle vara med i Morgonsoffans nöjespanel. Parkerade mig i soffan och väntade spänt på vad hon skulle säga för otroligt smarta saker och hon gjorde mig inte besviken. Bara kolla här:

I första delen av klippet diskuterar det gag-reflex programmet "Mammor och minimodeller" Anna Charlotta ba:

• Alltid mammor och döttrar, mammor och skönhet.
• Var är papporna?
• Föräldrarollen blir aldrig lika förknippad med pappor
• Det är inte förvånande med ett barn som rakar benen för det är så samhället ser ut.

Sen gör Anna Charlotta en genialisk kupp för att uppmärksamma vårt sjuka samhälle, drar upp byxbenet och visar sitt ben live and direkt. Virtanens reaktion:

"Jag håller med redaktören, det här var det hopplösaste jag sett. *ironisk applåd* Bra Anna Charlotta! För en gångs skull var det bra att du pratade"

Sådana här *skämt* och überironi som såkallat upplysta och välutbildade mediamän sysslar med är inget annat än normaliserad härskarteknink och slentrianmässigt kvinnohat.


Hej litet tillägg, Anna Charlotta och Fredrik har hård men skämtsam jargong sinsemellan har jag nu fått veta. Visste ej detta, eftersom har inte sett panelen tidigare. Därför var min spontana reaktion NEJ. Nu vet jag ju hur det ligger till. Betyder inte att ovanstående aldrig sker. Detta med många ironiska led är kanske inte min typ av humor. Men lyckligtvis var det inte ett fall av kvinnohat denna gång alltså.

En annan grej, Anna Charlotta och tusentals kvinnor med henne i paneldisskussioner, talk-show soffor, på middagsbjudningar, måste hålla att otroligt högt tempo för att få fram det dom vill ha sagt. Varför? En man kan närsom tycka att nu har väl kvinnan pratat lite för länge, ta den plats han känner han har rätt till och avbryta henne. Vi ska inte ens gå in på Skavlan. Eller jo förresten vi måste prata om detta, har ni sett när My Skarsgård håller på och pratar om sin alkoholism och Benny Andersson avbryter henne för att berätta om sin nästan-alkoholism? Och Skavlan bara oh intressant och låter honom snacka i evigheter. Kakan har förresten skrivit om detta. Ja sen var det den gången Noomi Rapace var med och Skavlan ba hur är din relation till Ola idag? Kram. Äckligt hur mycket han cashar in på att sitta där och prata norska med härskarteknisk dialekt.

Dom här gör honom arbetslös dir tack.

Puzz o kram

http://falskheten.blogspot.com/

Hej http://falskheten.blogspot.com/ jag vill tacka er för att ni följer mig och således ger mig lide sidvisningar. Vidare vill jag tipsa mina läsare (hehehe "mina läsare") att klicka in på http://falskheten.blogspot.com/ snarast möjligt för en fantastisk kavalkad av rant. Jag älskar rant. Även Ghaz är geni på rant. Också Kakan och min kompis Thelma zåklart. Finns säkert många fler. Pure genialitet droppar ut från deras fingrar, ner i tangentbordet och ut i cyberspace. Jag har själv börjat ranta ganska mycket, för att det är skönt att skriva av sig och inte bry sig så mycket om stavning och dylikt, en annan är att jag ibland inte orkar göra *research* och hitta något "viktigt" att skriva om, främst på grund av gymnasieskolan. Så då skriver jag om mig själv och kanske inshallah kommer jag in på något bra/viktigt/koolt. Rant, den nya bloggstilen??????

Kram från genusmaffian la Familia hejdå och puzz

Glee

Förlåt om ni hatar Glee, det gör jag också. Eller egentligen älskar jag det. Jag är förrvirrad. Ska berätta varför. Ok Glee säsong ett startar. Alla karaktärer representerar sin egna lilla minoritet och är ganska stereotypa. Men sen utvecklas dom. Något börjar hända. Humor skapas. Dom sjunger och dansar. Jag gillar det.

Sen kommer det bästa. Santana ba "the only straight I am is a straight up bitch" kommer ut, hela USA dör av glädje (minus dom högerkristna men vill inte tänka på dom). Hon säger att hon är kär i Brittany osv. De dansar och dissar patriarkatet.

Sen händer: ingenting. Ingenting. ingenting. Vilket har pågått i flera avsnitt. Idag kicka serien igång igen och jag ba ok, nu är det säsongstart, ge mig nu något saftigt att bita i liksom. Filippa har haft en lång dag i skolan och förtjänar lite love/comedy/skönsång. Men nejnejnej. Istället är hela avsnittet fullt av kramiga högerkristna värderingar om giftermål. Och (spoilervarning) att Finn FRIAR till Rachel i slutet. Så tråkigt. Gäsp. Ge Santana en egen serie så att jag kan sluta titta tack.

Den här har geniet Sara Hansson gjort, läs hennes blogg här!

Twilight New Moon pt. 1

Trogna läsare vet att jag i högstadiet var något av en twilight-tjej. Nu har jag dock insett att det är propaganda från den kristna högern som går rakt in i tonåringars hjärnor! Tänkte ändå se senaste filmen för gamla tiders skull. Men nu behöver jag inte det!!! Min kära twiittervän @ebbahast livetwittrar nämligen filmen till mig right about now! Så nu behöver ni inte heller se filmen!

Här har ni geniet själv! 

Det svenska tungsinnet

Japp, det drabbar oss alla. Visserligen har hälften av januari gått, men den slutet på månaden känns ändå så långt borta. Lönen känns ännu längre bort. Och vad kommer som en glad liten överraskning i slutet av januari? Februari! Den är ju så mycket bättre. Not. Jag tar fyra små piller varje morgon för att hålla det svenska tungsinnet och tröttheten på avstånd. Tror ni det hjälper? Svar negativt. Trots Rosenrot, D-vitamin, Omega 3 och tio timmars sömn känner jag mig deppig och trött. Kaffe hjälpte i typ fem minuter. Det måste vara patriarkatet som tynger ner mig. En äcklig, fuktig, grå filt som lägger sig över tillvaron. Nu ska jag plugga lite.  Puzz

Ps. Förlåt för rant om I-landsproblem, ska skärpa mig

Tjena

Hahaha ok bryr mig inte ens om att nämna han-som-inte-får-nämnas-vid-namns artikel på sajten skittunnan idag. Pallar inte gå in på hur mycket som är fel där. Hoppas någon anna orkar. ber ni ig snällt kanske jag orkar en annan gång. Nu är jag nämligen helt slut i rutan för Jackie och jag var och tränade step. Sjukligt jobbigt. Nu har jag icke något mer att tillägga. Läs här så blir ni glada. puzz och varm lång kram

Ps. ledaren idag ba "vi kommer vara i så bra form till sommaren, riktiga Beyonce-rumpor kommer vi ha!" och jag ba I hope Beyonce still will be attached to it!!!!! Här hängde hon och jag i somras, inget speciellt, vi bara såg en catwalk och käka varsin tunasandwich. Riktig god var den och när Beyonce fått något i mungipan efter att ha slickat det där pappret hjälpte jag henne att ta bort det. En bra dag bland många kommande.

Tänk tvärtom

Obs obs obs, för att göra det hela riktigt intressant är det roligt att tänka tvärtom. Tänk om de flesta tjejer på en fest hade gått in i värdinnans rum, stängt dörren och spelat något tvspel hela kvällen medan majoriteten av killarna suttit i köket och kämpat med att skapa trevlig stämning och hålla igång en konversation. Försökt sätta på lite musik i vardagsrummet, dansat lite med varandra men känt att *spänningen saknats*. Knackat på dörren till tjejernas rum och försökt slita upp dom ur soffa. Tjejerna hade bara suckat "pliz, stick härifrån" och fortsatt spela. Även fast tjejerna var helt ointresserade av att dansa var det otroligt viktigt för killarna att de kom och dansade. fast tjejerna hellre spelade tvspel (eller gjorde nåt som verkligen är kul typ pratade om deep shit eller manikyr) ville killarna till varje pris ha med dom, För när tjejerna var med fick killarnas middag högre status. När tjejerna var med och dansade fick killarnas dans legitimitet. Killarna kunde egentligen ha hur kul som helst utan tjejerna, men det spelade ingen roll för där fanns alltid en gnagande känsla i bakhuvudet av att utan tjejerna var bilden inte komplett. Utan tjejerna var faktiskt det killarna gjorde inte värt något alls, det vara bara töntigt.

Men detta händer ju inte, eftersom vi lever i ett patriarkat och allt är precis tvärtom. Jag avfyrar ett bländande leende och önskar att alla tjejer kan komma över sin manstillvändhet. Kram

Män är viktiga

En av de möjligtvis största konsekvenserna av patriarkatet är den manstillvändhet som slår sina klor i många kvinnor. Nu syftar jag främst på hur män tenderar att ta upp en stor del av konversationen, trots sin frånvaro. För att ta ett populärkulturellt exempel : Bechdel's test. För att en film ska klar av detta test som uppfanns av serieskaparen Allison Bechdel, måset den klara av tre kriterier:
1. Filmen ska ha minst två kvinnliga roller
2. Som ska prata med varandra.

Om du tänker efter uppfyller faktiskt förvånansvärt få filmer dessa kriterier! Kolla här:



De filmer som passerar nålsögat för de två första kriterierna är några stycken. Men det tredje, då börjar det bli riktigt svårt:
3. De ska prata med varandra om något annat än en man!

Detta sker ofta även i verkligheten. Som på den trevliga kvinnoseparatistiska middagen jag var på i lördags. Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord och hade det sjukt trevligt. Men men men. En stor del av konversationen upptogs av att diskutera killarna i klassen. Det är nämligen så att under de få sammanhang vi i klassen träffats utanför undervisningen sitter majoriteten av de hankönliga deltagarna och spelar fifa. Japp, istället för att socialisera, umgås, ha det trevligt, sitter de med varsin handkontroll och spelar virtuell fotboll på liv och död. Vi pratade om att nästa gång vi träffas är det otroligt viktigt att de här killarna deltar. Att vi kanske ska vara hemma hos någon som inte har en tv så att de tvingas sitta med vid matbordet. Vi pratar om hur viktigt det är att vi gör någonting alla tillsammans, MED KILLARNA.

Jag känner såhär: fuck dom. Vi sitter här och har det sjukt trevligt. Hade det blivit bättre av att några socialt underutvecklade individer som hellre spelar fifa suttit med? I think not. Om de hellre vill spela fifa än prata med oss tycker jag gott de kan sitta där hur länge de vill, jag bryr mig inte överhuvudtaget. Alla som uppskattar en god konversation och vill delta (även dudes), kul! Men dom som inte bryr sig själva, varför ska vi tvinga dom? Det kommer inte att bli trevlig för någon. Kram

Killarna på bilden har inget med blogginlägget att göra, jag bara googlade "killar som spelar fifa"
puzz

zöndag

Hej
Idag har det varit en så fin dag pga har umgåtts med Fia hela dagen och hon är bäst. Vi skulle gå en promenad, slutade med att vi även åt middag och sen såg vi Morden i Midsomer och gosade i soffan. Okej, det programmet är kanske något av det mest oqueera som visas på tv förutom de två onda F:en, men det kan vara rätt kul ändå.

Sen vill jag jättegärna berätta att jag nu officiellt inte varit inne på fezebuuk på en vecka! Är så stolt! Vill egentligen gå in och *bli kompis* men jag är stark så tänker inte göra det. Ödet får avgöra osv hehehe. Och fezebbuk är ett mycket ont företag som samlar information om dig eftersom du är för lat för att läsa deras sekretessavtal!

Sov gott, hoppas ni får en fin dag imon, denna feminist har studiedag vilket kommer sitta sjukt fint.
Kram

Weeds

Ok, har nu börjat kolla på den här serien:


Kärlek! Sex! Intriger! Action! Spänning! Vapen! Droger! Jag det är en serie som har allt. Både dom vanliga klyschorna och en hel del trevliga överraskningar.
 Surprise number one:

Nancy!

Seriens huvudkaraktär är en kvinna!!! Hon är inte perfekt!!! Hon är en ganska dålig mamma!!! Hon är kriminell!!!
Klyschor: hon är vit, straight och sexualiseras hela tiden, se bilden ovan.
Surprise number two:

Celia!

Celia är helt enkelt otroligt ond. Hon saknar helt kvinnligt kodade egenskaper som empati och medkänsla. Hon hatar sina egna barn och dom hatar henne.
Klyschor:
Även hon sexualiseras hela tiden. Hon är olycklig (=straff för att hon inte beter sig som en god kvina "bör")

Surprise number three:

Isabelle!

Hon är inte pinnsmal! Hon är ändå nöjd med sig själv! Hon hatar sin mamma! Hon är, vid tio års ålder, öppet lesbisk! Ok, det är så fint, jag älskar Isabelle. Och tjejen som spelar henne, Allie Grant, geni! Ja, alla kvinnliga skådisar i denna serie är iofs genier.
Klyschor
Eftersom hon väger kanske två kilo mer än genomsnittet är Isabelles främsta intresse, förutom tjejer och läsa en bok om Israel Palestina konflikten (jag vet, så smart!) att äta glass.

Sen har vi de manliga karaktärerna . Där har vi en drivor av  klyschor, t.ex onda kriminella, ganska stereotypa skildringar av afroamerikaner, mycket snack om kuken och hur det är den som "styr" m.m. jag tänkte dock skriva om de två som gör mig mest upprörd.

Klyscha nummer ett:

Silas!

Psyko.stalker-pojkvän som när hans flickvän kommer in på Princeton blir superavis och fösöker hindra henne från att åka och furfill her dream genom att sticka hål på en kondom, *så sin säd i hennes livmoder* och på så sätt binda sig till henne forever and ever. När gravtestet visar positivt blir han helt kokobananas och skickar tusen namnförslag. Sen gör hon abort, han tror att hennes föräldrar tvingat henne. kram. Sen lyssnar han säkert på denna på sitt rum. Kram

Klyscha nummer två:

Andy!

Förutom att han är en promiskuös *fri* själ som aldrig lyfter ett hederligt handtag, och det är helt ok eftersom han är dude, så är han helt jävla blåst. Vad gör han när hans typ tolvåriga brorson klagar över att all killar i klassen fått ett handjob utom han? Säger han sanningen, att dom killarna ljuger och är idioter? nej nej nej nej, istället tar Andy lille Shane till en bordell, där Andy är något av en stammis, och köper en hora till honom! Om detta gjordes för att visa på det sjuka i att tolvåriga killar så starkt måste manifestera sin (hetero)sexualitet pga rädsla för bögstämpeln, alternativt det förfärliga med prostitution, tyckte jag inte det fanns tillräckligt mycket pekpinnar. Ibland är pekpinnar jättebra!

 Så sammanfattningsvis: trots att Andy och Shane får alldelles för mycket utrymme tycker jag Weeds är väl värd en titt! En djupstudie i det amerikanska psyket, det minst sagt märkliga fenomenet gated communitys och flabbframkallande. Enjoy!

Ranta runt i ring

Hej nu ska jag ranta lite för jag vet att ni älskar när jag gör det. Ingen analys eller viktig kommer sägas i detta inlägg, förutom att jag i grunden är så smart så lite kommer alltid med.

Har spenderat de senaste typ tjugo timmarna med några av dom jag tycker allra bäst om i hela världen. Men tyvärr mådde jag ganska dåligt p.g.a saker. Dom var så fina o tröstade mig och nu har mamma tröstat mig och hon är världens bästa på det. Nu skiner solen och livet går vidare.

Har haft en faaantastisk förmiddag. Såg nämligen programmet The Cougar som, hör och häpna, handlar om en FYRTIOÅRIG KVINNA. Vad gör hon då? Jo hon, hör och häpna, DEJTAR MÄN FRÅN EN ÅLDER AV 22 OCH UPPÅT! Upplagt för succé! Jag satt och skämsnjöt. Amerikanska realityserier är så min guilty pleasure, dom på mtv tila tequila, made, (teen mom mår jag bara dåligt av p.g.a alla killar i den serien är idioter). Asså dem formuleringar dom använder sig av! Satt och citerade hela showen med Azra o ni ba vänta vänta hon bor väl inte i malmötown? och jag ba nej, men thank god for twitter! Cyberanalys saaat sää.

Nu när vi ändå pratar om twitter så kan jag ju säga hur mycket jag älskar det. Om jag mår dåligt är det bara att skicka ut min ångest ut i cyberspace i ett nätt paket på 140 tecken så kommer kärlek, stöd och systerskap tillbaka. Ofta detta händer på facebook, alla som håller på med det är töntar. Säger jag som var kroniskt beroende men obs har ej varit inne sen i söndags, applåder applåder, tackar tackar. Självklart gäller detta ej genusmaffians häftiga facebookgrupp!

Genusmaffian, $$$$$$$$ kombinerat med systerskap.

Genusmaffian, fuckar upp patriarkatet och cashar in.

Genusmaffian, står bakom dig i kampen med knytnävarna (obs verbala knytnävar) redo.

Genusmaffian, vi väntar inte på revolutionen, vi skapar den här och nu.

$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$ kram och hej då

Jag orkar inte mer kvinnohat

Ok, har rantat lite på twitter idag om detta. Nämligen den hemska situation som uppstår i skolans värld med jämna mellanrum: grupparbete. Mm mm mm let it bumb. Först satt jag och väntade. Sen kom gruppen. En trevlig tjej. Två mansgrisiga äckel. Det ena började ranta om nån tjej, låt oss kalla henne X, i tvåan. Han andra gör nån slags pussljud som ackompanjemang. Dom två till tjejen: Känner du X? Tjejen: hon är väl inte så mycket att lära känna. Varpå de två killarna går och facebookar X, kmr tillbaka.
Svin 1: hon var inte så fin.
Svin 2: det är inte som om jag ska gifta mig med henne.
Svin 1: vad ska du göra med henne då?
Svin 2: jag ska... lära känna henne.

Här kräktes jag. Sen gick jag. Två veckor kvar av det här, *kulkulkul*.

Jag glömde

Ja det har jag ju! Sarah Silverman, en till extremt rolig americkansk kvinna som liksom jag bär oket av ett manligt efternamn. Där har vi någonting gemensamt. En dag kanske jag uppnår Sarahs tajming också, en kan alltid hoppas, be och träna varje dag! Hedvig är förövrigt en extrem rolig svensk kvinna. Som ni ser finns hon på twitter och läs hennes blogg också vettja!

Tjohoooo, nu blir det stand up "comedy"!

Eller snarare, buhu, nu blir det stand up "comedy". Denna mansdominerade arena kan vara helt fruktansvärd. Visst, det finns väl någon rolig kille som inte drar rasseskämt/stereotypa könsrolls-skämt. Men för en sådan känns det som om det finns ett par hundra stycken som är så. otroligt. tråkiga. Sen finns det några kvinnor, varav cirka exakt alla är genier.

Nu ska jag generalisera lite för att dra en slutsats.Tänk hur många roliga tjejer det finns. När jag är med ett gäng tjejer bara blommar de ut i komisk talang. Skämt på skämt på skämt bara sprudlar ut helt osjälvmedvetet. Blandar vi in en eller flera killar däremot. Så fort det kommer någon med penis är det automatiskt han som är den roliga. Från att ha varit drottningar av skrattet går tjejerna till att bli tysta åskådare som hänger vid hans läppar och skrattar åt hans halvsura skämt. Jag anklagar DIG patriarkatet för detta. Eftersom killarna sen dagen de föddes mottagit all denna patriarkala pepp och tjejer sen dito mottagist stremt mycket patriarkalt förtryck är det ju ej så jävla konstigt hur sned könsfördelningen är på stand up scenen. För att en tjej ska våga sig fram räcker det ej med att vara medioker, hon måste vara ett geni från första början. En kille behöver inte ens vara bra för att bli älskad.

Tvingades nämligen lyssna på amerikansk stand up på youtubes när jag satt i cafeterian och väntade på Thelma. Blev otroligt rädd av hur mycket publiken i klippet skrattade åt skämt om fruar, när de skriker "weeell FUUUCK YOU" samt visar upp sina *skills* på att härma olika föremål, exempelvis bilar. Julia twittrade så briljant om detta:

Julia Frej, allt den kvinnan tar i blir till lyrik och poesi, så fantastisk. Men ämnet, usch så tråkigt. För er egen hälsa och välbefinnande: youtuba inte amerikanska manliga stå upp komiker Vill ni se något roligt *amerikansckt* kolla istället på Tina Fey, Amy Poehler, Rosie O´Donell, Ellen Degenerees, Gilda Radner m.fl. HAHAHA, hej då, kram

Längtar

Längtar, längtar så otroligt mycket till på torsdag. Då ska jag inte plugga religion mer utan titta på Kaka på Kaka med fantastiska gäster: Carolina Gynning och Mona Sahlin! Dom två i samma avsnitt, BAM! Och så som vanligt, dom bästa, Kakan och Julia. Kan detta bli annat än fantastiskt underbart liksom????

Varför kön spelar roll

Hejhej

En vanlig pik vi feminister får när vi försöker belysa maktstrukturer är "men du säger ju själv att kön inte spelar någon roll". När vi pålyser patriarkatets fördelar för män genom exempelvis könsuppdelad statistik blir vi kallade hycklare. Visst, i vissa sammanhang är kön inte viktigt för oss. När vi kanske är på en mysig queerfestival. När vi uppfostrar våra barn till just barn och inte flickor eller pojkar. Men i de flesta sammanhang är kön väldigt viktigt. De yrken med hög status, vilket kön är de som dominerar? Vilket kön sitter i bolagsstyrelser? Vilket kön blir misshandlat och våldtaget av det andra? Vilket kön har högst lön? Osv osv i all oändlighet. För att kunna förändra vårt ojämställda och sexistiska samhälle måste vi först visa och se de patriarkala strukturer som råder. Berättar vi inte vilket kön som gynnas eller missgynnas, tillåts ta plats eller agera på vissa sätt i olika sammanhang, kan inga förändringar ske. Först när vi insett att det är skillnad mellan hur kvinnor och män behandlas kan vi börja jobba mot ett bättre samhälle. Kort sagt: idag spelar kön en stor roll. I den feministiska utopi som kommer efter revolutionen, DÅ kommer kön inte att spela någon roll. Kram