fredag 27 januari 2012

Kivi och monsterhund

Sveriges första barnbok där hen används är äntligen här! Som ni förstår på mitt "äntligen!" så gillar jag både hen och barn. Som författaren Jesper Lundqvist själv uttrycker det:


”Jag tycker om gränslöshet. Kivi är det öppna, gränslösa barnet som inte hänger upp sig på sådant som inte spelar den minsta roll: om hen är kille eller tjej, om hen drömmer eller är vaken eller om det är en riktig hund eller ett monster som står i hallen. Visst kan det ha en funktion att definiera saker ibland, men mer ofta än inte leder det till generaliseringar och annat onödigt."


Det var även en artikel på Sydsvenskans ledarsida häromdagen, här uttalar sig Jesper såhär:

Han menar att varje gång man skriver ”han” eller ”hon” får man ett kulturhistoriskt bagage att förhålla sig till; medvetet eller omedvetet måste man möta upp eller bemöta sina egna och andras bilder, tyckanden, fördomar och generaliseringar om manligt och kvinnligt eller om pojkigt och flickigt.

Det där med "kulturhistoriskt bagage" tycker jag är så bra formulerat. Vill skriva om två mycket bra argument till att använda pronomet hen i barnböcker. 

1. När karaktärer i en bok exempelvis är djur, som de skriver om i den här artikeln, som endast omnämns som "Grisen" "Hunden" osv, kommer den som läser boken för barnet i de allra flesta fall kommer använda han som pronomen fast könet inte är uttalat. "Titta, vad gör han nu" "Hunden ja, han är stor". Mannen är normen i vårt samhälle och denna norm överförs då snabbt och lätt till barnet. 

2. Skrivs en bok där karaktären har "tvärtom-egenskaper" exempelvis en modig prinsessa som fäktas och räddar prinsen, är det ändå bara ett undantag från normen. Jag tycker att det lätt blir lite såhär: ja i den här boken är det prinsessan som räddar prinsen, men i andra böcker, och i verkligheten, är det ju tvärtom.
Ja, det är Bettina Johansson som illustrerat vill jag också säga


Därför är det så bra med hen! Då ser vi, både läsaren och barnet, egenskaperna hos karaktären, inte könet. Alla barn kan identifiera sig med alla egenskaperna, de blir inte könsspecifika och begränsar leken och kreativiteten. Och därmed vilka egenskaper barnet kommer att ha tillgång till i vuxenlivet!

En annan grej en kan göra är att byta kön på karaktärerna i en barnbok och läsa som han varannan och hon varannan gång. Tills vi får fler böcker som Kivi och monsterhund.

Tjoho, trevlig helg!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar