fredag 23 december 2011

Circumstance

Eller Förbjuden Kärlek som filmen heter på svenska. Ja, jag vet att jag bloggat om den här filmen förut. men då hade jag faktiskt inte sett den än. Nu idag har jag sett den och måste skriva lite till. Förra gången var jag arg på att regissören Maryam Keshavarz uttalade sig såhär om filmen i Sydsvenskan:


Varför valde du homosexualitet som ett tema?
– För mig är det inte så mycket en film om homosexualitet som en film om kvinnlig sexualitet i en islamisk kontext. Filmen handlar om hur man uttrycker sig i en repressiv och våldsam omgivning, fast man inte får. Man ska också komma ihåg att Iran har en väldigt ung befolkning – vilket gör att den sexuella spänningen är påtaglig. Ibland känns det som om trottoarerna ska explodera
Och såhär i QX:
Jag tvekar både att kalla och inte kalla den för en gayfilm, kategorin är ju väldigt bred. För mig handlar det nog mer om en familj som är väldigt nära men bryts samman av förtryck, och det tror jag homosexuella kan relatera till. Sexualiteten är bara ett av deras problem. På det sättet är det nog väldigt annorlunda från traditionella gayfilmer där sexualitet ofta är drivkraften hos karaktärerna.
Först och främst vill jag bara säga att den här filmen är fantastisk och alla borde se den. Så hemsk och så vacker. Bara kolla här själva:

Ok, nu kommer lite spoilervarningz:






 *Sad End*

 Här kommer en liten sammanfattning: Shireen och Atafeh har det gött. Dom är ett par. Dom festar och gozar till det. Men när dom är på undergroundklubb kommer sedlighetspolisen och griper Shireen. De "helkroppsundersöker" henne i en sjukt hemsk och obehaglig scen. Eftersom hon inte är "oskuld" riskerar hon fängelse. För att undvika detta gifter hon sig med Atafehs mansgrisiga bror Mehran. Svar ja, Shireen gifter sig med Atafehs kontrollerande, konservativa och ganska fula bror. BARA SÅ ATT HON OCH ATAFEH KAN VARA TILLSAMMANS!

Mehran, som är creepy på så många sätt, har satt upp kameror och spionerat på paret.  På övervakningsfilmen ser han när Shireen pratar med Atafeh och berättar att hon gift sig för att inte hamna i fängelse och hur mycket hon älskar henne. Senare våldtar han Shireen, som biter ihop OCH SEN TRÖSTAR HON HONOM! Atafeh mutar till sig biljetter åt sig själv och sin flickvän till Dubai för sjuka summor så att de kan vara fria tillsammans. Om inte sexualiteten, alltså kärleken, är en drivkraft här, vad är det då?

Jag förstår verkligen inte vad Maryam Keshavarz vill uppnå med att vägra ta orden "lebianism", "flata" eller "homosexualitet" i sin mun i samband med denna film. Den Iranska regimen har ju redan fördömt filmen så där kan det knappast blir värre. Den kristna högern i USA skulle nog inte vilja se filmen i vilket fall som. Så säg det då! Säg att filmen handlar om ett lesbiskt par och att det är huvudspåret i filmen!

Maryam Keshavarz jag älskar dig för
1. Du är kvinna
2. Du har gjort en fantastiskt bra film.
Men att du har regisserat denna filmen, iscensatt alla dom vackra kärleksscenerna samt instruerat de briljanta huvudrollsinnehavarna Sarah Kazemy och Nikohl Boosheri att gestalta en kärlek så stark att det nästan gör ont att kolla på. Och sedan vägrar du kalla filmen för lesbisk. Det är kram på så otroligt många nivåer. Maryam Kershavarz, du är amazing, men skärp dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar