Movietajm

Idag har vi sett en film på biologin som hette Gattaca. Enligt filmen själv utspelas den ”in a not too distant future”. Genom denna film får vi reda på många saker om denna inte allt för avlägsna framtid:

1.       Fast en kan genetiskt designa sitt eget barn, välja ut det genetiskt starkaste embryot osv., har tekniken inte kommit så långt att en kan fixa så att Jude Law slipper sitta i rullstol.

2.       I framtiden kommer det att finnas många, många män, men bara ungefär åtta kvinnor.

Japp, sad but true, i framtiden kommer hela världen att överbefolkas av gubbar och kvinnorna kommer att vara i otrolig minoritet. Alla former av maktpositioner i Gattaca innehas av män. Tillåt mig analysera filmen enligt Bechdel’s test:

1.       Det finns minst två kvinnor med i filmen. JA, huvudpersonens morsa, Uma Thurman och cirka sex kvinnor till.

2.       Som pratar med varandra. NEJ, jag tror inte ens det förekommer ögonkontakt mellan några kvinnor i filmen, än mindre en konversation.

Och därmed blir punkt 3, att de ska prata om något annat än en man, helt överflödig. Slutsats: är detta en sevärd film? Ja, om en bara älskar män är den riktigt bra. Om en däremot tycker att kvinnor också är helt okej skulle jag inte rekommendera den.

Lund- könsmaktsordningens stad

I fredags publicerade Sydsvenskan en artikel om ett av den manliga, lätt homoerotiska, gemenskapens starkaste fästen: studentspexen. Nu har dock en framgång nåtts, i Toddyspexet (medicinare) tillåts kvinnor vara med för första gången på trettio år. Debatten väcktes väl redan 2002 i studenttidningen Lundagård av Kajsa Palmkvist Kaijser. Hon stämplades som illojal när hon påpekade det faktum att det tydligen var viktigare att vara man än medicinare i ett medicinarspex. Men nu, nio år senare, har hennes uttalande äntligen hörsammats. I årets spex ”J Edgar Hoover” spelas de kvinnliga rollerna av kvinnor. ”Det har inte varit något politiskt beslut” berättade regissören Peter Oest ”vi vill bara att föreställningen ska bli bättre”. Kul att någon har insett att kvinnor kan höja kvalitén på showen.

Någon som inte tycker det är Ellen Segerhag, förman för Lundaspexarna som fortfarande verkar trivas bäst på 1800-talet med endast män i ensemblen. När Sydsvenskans reporter frågar varför kvinnor inte får vara med, berättar förmannen (som ju egentligen borde vara titulerad förkvinna, eller möjligtvis förperson om man ska vara petig) att det med män i alla roller har en viss typ av humor och att de vill behålla den ”konstformen”. Ellen segerhag, vad hände med systerskapet?!

Vad är det då som är så otroligt roligt med män i kvinnokläder? ”Det blir komiskt och dråpligt när en killkompis spelar en liten tjej. Jag skrattar alltid högt” som Jakob Lundgren, förman för Toddyspexarna uttrycker det.  Detta verkar ju vara den rådande opinionen bland svenska folket. Nu ska jag berätta varför. Det beror såklart på en liten grej vi brukar benämna

Könsmaktsordningen

Detta begrepp innebär att allt män gör, säger och har på sig värderas högra än det kvinnor gör, säger och har på sig. När en man tar på sig en blond peruk, ett par högklackade skor och pratar med pipig röst är det top-comedy för att han har gått ner ett steg under sin egen status, och spelar något som är lite sämre. En bra idé: om ni lundaspexare kiknar av skratt varje gång ni ser en man i kjol, varför då inte låta män spela alla kvinnoroller och kvinnor spela alla mansroller i ert spex? Nej, tyvärr det blir ju inte lika kul. För när en kvinna tar på sig ett par byxor och en lösmustasch och spatserar runt och brölar med basröst är det inta alls lika kul. Tvärtom kan det kännas lite hotfullt, nästan obehagligt.

Sen kan man ju tycka att detta är att hänga upp sig på smådetaljer ”Ameh, vad jiddrar hon om, ett spex är ju bara ett spex liksom, det är typ sex föreställningar om året, så jäkla småaktigt att hålla på och räkna vem som gör vad” Men, men, MEN:

”Många av de sociala strukturerna följer med till arbetslivet” som Kajsa Palmkvist Kaijser så ypperligt sammanfattar det hela. Män som bara väljer män till sitt spex kommer sedan bara att välja män att samarbeta med i sitt nya forskningsprojekt, eller till en chefsposition. Därför är det viktigt att kvinnor får vara med. Iår får de det, men det jag verkligen ser fram emot är när kvinnorna får de roligaste rollerna, huvudrollerna med mest plats, och männen står och ser söta ut i bakgrunden. Då har det hänt något! Till dess kan en ju trösta sig med att Boelspexarna finns och anordar spex med bara kvinnor i ensemblen.

Kajsa Palmkvist Kaijser, tack för att du stod på dig

Gudrun i Morgonpasset helg

När underbara Gudrun gästade Soraya oh Åsa i lördags var jag tyvärr inte i närheten av radion. Tur att man kan lyssna i efterhand här! Så gör det allihopa om ni vill höra något som är både intressant och peppande.

Don't be a hater, be a lover instead

Alltså Finland, nu får ni väl skärpa er! Eller i alla fall er kyrka. Det är dags att vakna upp och inse att vi inte lever på 1500-talet. Vet ni vad dom har startat för fräsch och nytänkande kampanj? Stå på dig! Denna kampanj riktar sig till unga homosexuella som ska ”stå på sig”. Inte på det sättet att de ska vara stolta över den dom är och njuta av livet. Nej, de ska stå emot sina känslor och ”botas” från denna hemska synd. Nu förstår ni att jag var ironisk när jag skrev att kampanjen var nytänkande och fräsch va? För hur jäkla fräscht är det på en skala från ett till tio att starta en kampanj baserad på en tusenårig gammal skrift där det står att bögar ska dödas? Vi pratar alltså om Finland, rikt land i västvärlden, som kom på tredje plats på World Economic Forum’s lista över världens mest jämställda länder 2010.

En lite gladare nyhet är att den omtalade appen Gay Cure som skapats av Exodus International nu har tagits bort från app-store av Apple. Men det är ju ändå väldigt läskigt att Apple tillät den ligga där i en månad, och att någon ens kom på den från första början.

En unge i minuten

Jag satt och myste lite framför TVn, tänk vad häftigt att vara barnmorska och se livets mirakel varje dag. Det där lät kanske lite cheesy, men det är ju sant! Jag blir verkligen glad av att se detta program, föräldrarnas glädje smittar liksom av sig genom rutan. Men. Det fanns en sak som gjorde mig lite småsur.

Låt oss göra en pojke

Som min mamma så fint sammanfattde det. Det handlade alltså om en pytteliten, stackars bebis som var född för tidigt i tjugosjunde veckan. När jag såg det lilla livet ville jag gråta, man ville bara krama den lilla lilla älsklingen och skydda den mot allt ont men samtidigt såg det ut som om bebisen skulle gå sönder vid minsta beröring. Huvudet var lika stort som min knytnäve och armar och ben smala som pinnar. Är ordet tuffing en passande benämning på detta lilla hjälplösa knyte? Jag förstår att Olles föräldrar vill hålla modet uppe. Men är att säga att det nog inte är någon fara, "han känns som en riktig tuffing", verkligen det bästa sättet? Redan från vecka 27 är alltså detta lilla barn först och främst en tuff pojke. Skulle de ha sagt samma sak om det var en för tidigt född flicka? Jag bara undrar.

Filippa granskar Veckorevyn

I helgen så jobbade jag, men jag hade glömt att ta med mig Bang att läsa på lunchrasten som jag lovat mig själv tidigare. Istället tog jag ett exemplar av Veckorevyn. Det var inte bara dumt, en hel del intressanta och bra artiklar. Dock är det jäkligt tjatigt att de alltid ska hålla på hur mycket vi tjejer borde älska våra kroppar oavsett om vi är tjocka eller smala, breda eller tunna, korta eller långa. Visst, den här kampanjen Size Hero (vi kämpar mot ett sjukt skönhetsideal) är väl bra, men alternativet till bantning, självsvält och anorexia är väl inte att upprepa att man älskar sina plufsiga lår som ett mantra inne i huvudet en gång i timmen? Kan vi inte bara sluta fokusera på kroppen så jäkla mycket hela tiden och prata om typ hur man utvecklar sitt kreativa skrivande, påverkar politiker eller feministpeppa alla lite? Någon borde verkligen starta en sån "Tjejtidning".

Ytterligare en sak jag reagerade på i detta nummer var den här skivrecensionen:



Lite förvånad blev jag över att skivan bara fick två R, jag tycker att den är mysig. Men mest förvånad blev jag över att "tjejtidningen" Veckorevyn, som claimar att deras mål är att ge tjejer bättre själförtroende, använder adjektivet tjejigt i negativ mening. Borde inte tjejigast betyda något det allra grymmaste, mest fantastiskta och underbara, speciellt i denna tidning?

Fredag!

Först tänkte jag skriva ett argt inlägg. Vi såg nämligen en film på fysiken idag där dessa goa gubbar nämndes:

Surprise, surprise! Bara gubbar. Och så kom jag att tänka om vilken idiot Albert Einstein var. Alltså, han var väldigt smart, så inte idiot på det sättet,  men har var väldigt, väldigt taskig mot sin fru Mileva Maric, som dessutom kom på typ alla hans teorier tillsammans med honom. Men så tänkte jag: det är fredag, jag orkar inte vara arg. Så det får vi spara till en annan dag. Här kommer en sjukt rolig video med underbara Kakan och Julia istället, enjoy!

Skåningar (läs kvinnor) ska förmås bli föräldrar tidigare

Efter att ha kommit innanför dörren efter en lång skoldag, genomblöt som en dränkt katt eftersom det regnar, sätter jag mig med dagens Sydsvenskan för att chilla lite. Istället blir jag förbannad. För artikeln i A-delen som har rubriken Skåningar ska förmås bli föräldrar tidigare borde egentligen ha rubriken KVINNOR ska förmås ploppa ut fler barn tidigare för att upprätthålla populationen. För det artikeln till stor del handlar om är att kvinnors fertilitet inte är som ett vin som blir delikatare ju längre det lagras, utan mer som mjölk som blir surare ju längre tiden går. Män däremot är relativt fräscha hela livet, det finns få studier som visar att kvalitén på sperman blir lite sämre, men inga större vetenskapliga belägg.

Att det föds färre barn, och att förstföderskorna blir äldre, det är ju kvinnornas fel. De ska hålla på och utbilda sig. De ska skaffa sig ett bra jobb. De ska etablera sig på jobbet för att kunna göra karriär. Sen har de råd att ta lite ledigt och ploppa ut några ungar. För att citera gynekologen samt chefen för assisterade befruktningar vid RMC, Leif Bungum:

”Att börja tänka på familj när man som kvinna är 35 år är tyvärr inte bra! Kanske får man ett barn, men inte den familj man planerat och önskat.”

”Det behövs 2.1 barn i genomsnitt per familj för att upprätthålla populationen, och det är ganska viktigt när man byggt upp samhället så som vi har gjort i Norden”

Sedan har Sydsvenskan gjort en fin lista där de kartlägger fertiliteten genom åldrarna. Där får vi veta att bland 23-åriga kvinnor blir 90 % gravida inom ett år. Motsvarande siffra bland 36-åringar är 60 %. Dessutom är risken för missfall bland dessa misslyckade gamla nuckor dubbelt så hög som hos de fräscha och pigga 23-åringarna. Efter att ha läst den här artiklen poppar många frågor upp i mitt huvud.

·         Visst, det finns en biologisk faktor som gör att män kan bli pappor hela livet, medan kvinnor slutar få mens när de är 50. Men att kvinnorna, trots att deras biologiska klocka tickar fortare för var dag som går, beror deras ovilja på att lägga sig ner och klämma ut en unge faktiskt på en strukturell orättvisa.

·          För att göra karriär måste du först och främst skaffa dig en utbildning. Inte det mest optimala att kombinera tentapluggande med ammande och blöjbyten kanske? När du sedan skaffat dig ett jobb måste du som sagt etablera dig på arbetsplatsen för att kunna stiga i graderna, få löneförhöjning med mera.

·         Här kommer haken! Som kvinna är detta helt omöjligt att kombinera med barnafödande eftersom du då måste ta ledigt från ditt arbete. Sedan när du kommer tillbaka har du missat två år och ligger hopplöst efter dina manliga kollegor, samt eventuellt de kvinnor som inte lyssnat på sin biologiska klocka. Här kommer en radikal tanke: om kvinnor och män delade lika på föräldraledigheten skulle kvinnorna inte vara de som missgynnades av att föda ett barn. Delade folk lika skulle ju män och kvinnor ta en paus i karriären i lika stor utsträckning!

·         Varför vilar detta enorma ansvar att upprätthålla den nordiska populationen på kvinnorna? Ja, det är kvinnor som föder barn, men om man nu är så himla rädd att befolkningen ska minska, varför inte bjuda in alla miljontals flyktingar som finns i världen, alla flyktingbarn och deras föräldrar att bosätta sig här. Frågan om befolkningsminskning blir löst i en handvändning!

·         Varför förutsätter folk alltid att alla kvinnor bär någon slags inre längtan, en drift starkare än allt annat, att bli mamma? Och då framförallt biologisk mamma. Har man förlorat sin fertilitet är det kört. Adoption tas inte ens upp som alternativ i den här artikeln.

Fin skuldbeläggning av kvinnor Sydsvenskan! När ska ni skriva en uppmanande artikel riktad till papporna som stoppar sina fruar från att göra karriär genom att vägra ta ledigt från sina jobb och ta hand om deras gemensamma barn?

Present!

Idag sken solen, jag var ledig från skolan och när jag kom hem från en liten runda på stan låg det en present på dörrmattan! kan det bli bättre? Det var en present från Bang för att jag prenumenerar. Snällt va? Boken heter Husfrid och författaren Alison Bechdel är även känd för sin serie Dykes to watch out for och det fenomenala Bechdel testet som jag bloggat om tidigare. Den här boken handlar om Alison själv, som när hon själv kommer ut som lesbisk under collegetiden, upptäcker att även hennes pappa är homosexuell. Några veckor sedan dör han. Dururururu spännande! Den har fått strålande recensioner. På baksidan står det:

"A masterpiece"

Time, ten best books of the decade

"One of the best memoirs of the decade"

New York Magazine

"A pioneering work"

New York Times

Ser verkligen fram emot att läsa denna! Tack Bang!

Fotbollsbarbie

I sommar är det dags för Fotbolls-VM i Tyskland! ”Va!” tänker ni ”vadå för fotbolls-VM, vad jiddrar hon om?” Det ska jag berätta för er. Det är fotbolls-VM för damer nämligen. Och damfotboll är ju så jääävla kass, kärringar som inte kan spela överhuvudtaget, det är inte ens samma sport som herrfotboll, så dåligt är det. Jag hoppas att ni förstår att detta inte var min personliga åsikt, utan typ alla andras. Själv så älskar jag damfotboll, inte för att jag någonsin tittat aktivt på det eller kan någonting om fotboll överhuvudtaget, utan mer av ren principsak.

Men det var inte detta jag skulle skriva om. Det var att det har tillverkats nya Barbies för att uppmärksamma fotbolls-VM, en som föreställer anfallaren Birgit Prinz och den andra landslagstränaren Silvia Neid. Men dockorna liknar ju inte precis sina förlagor utan har lika smal midja, långa ben och stora bröst som alla andra Barbies och inte en tillstymmelse till atletiska fotbollsvader. Så har återigen ett sjukt kvinnoideal introducerats till alla våra småflickor. Detta för ju oss right back to the eighties, 1989 närmare bestämt, då EM-segrarinnan Tyskland vann en kaffeservis.

Slående likhet? Nja, knappast. Och dessutom har dom gjort Barbie-Silvia minst tio år yngre än originalet. Så kvinnor får inte åldras heller, ja men det var ju bra att veta. Tack Mattel för att ni förklarar det för alla små flickor därute!

Boktips

Idag har jag mest pluggat fysik hela dagen och helt enkelt inte hunnit med att tänka ut några smarta, feministiska funderingar att blogga om. Istället har mitt huvud varit fullt av formler om gitterkonstanter, frekvenser och våglängder. Därför vill jag tipsa er om en bok där ni kan läsa andras feministiska tankar istället:

Den här boken är visserligen utgiven för tre år sedan så jag kanske är lite sent ute. Men hela svenska folket har väl inte läst den än men det borde de göra, så jag tycker ändå att mitt tips är berättigat. Mitt exemplar är fyndat på bokrean för 29 svenska riksdaler, sannerligen ett kap! Här kan ni läsa om våldtäkter, aborter, fuck-off pengar, machosex och djurporr och mycket mer. Väldigt intressant och tankeväckande, man blir både glad och nickar instämmande samt förbannad och provocerad. Läs den om ni vill och ha en trevlig söndagkväll!

Hej SVT!

Nu ska ni få lite cred av mig. Ni har tagit till er av kritiken som cirkulerat i medier och blogosfären den senaste tiden, där många, däribland jag, pointerat hur otroligt tråkiga ni är som väljer män till progamledarposter hela tiden. Nästa fredag är det dags för en ny säsong av Så ska det låta och då får fnissiga gubben Peter Settman sällskap av två kvinnliga pianister. Ett litet steg i rätt riktning iallafall. Jag tror att vi är många som klappar SVT på huvudet och säger "Bra jobbat, men framförallt: fortsätt så!"

Här har vi de begåvade pianisterna som räddar något av SVTs anseende:
Marika Willstedt och Angelica Alm 

Naturvetardagarna i Lund

Jag sitter med en kopp te, nyss hemkommen från de årliga naturvetardagarna på Lunds universitet. Några dagar om året försöker universitetet locka oss gymnasie-naturare att studera där sen genom att bjuda in till fysik och kemishower samt diverse föreläsningar av varierad underhållningsgrad. Dagen väckte två frågor:

1.       Vad fasiken hände med det nästan våriga vädret? Idag har det snöat/regnat/blåst iskallt hela dagen. Inte precis det optimala vädret för att promenera omkring på campus.

2.       Var någonstans var alla kvinnor?

Denna fråga dyker ofta upp i vårt manssamhälle. När Svt presenterar nya programledare. När man får veta vilka som har fått Nobelpriset. När man tittar in i styrelserummet hos valfritt bolag. Och alltså även när man är på studiebesök på Lunds universitet. Jag var på dessa föreläsningar:

·         Strålning botar cancer

·         Bioterrorism och matförgiftning

·         Skadade nerver i armar och ben- från cellsignaler till hjärnsignaler

·         Titta en atom- elektronmikroskopet visar oss atomens beståndsdelar

Samtliga föreläsare var gubbar. Jag surfade in på universitetets hemsida och kollade på listan över professorer vid medicinska fakulteten för att se var kvinnorna fanns. Och där var det! Jag orkade inte räkna för det var så himla många namn, men jag tyckte att det verkade vara en ganska så jämn könsfördelning. Så varför, varför, varför föreläser inte dessa kvinnor? Och varför föreläser inga fler än vita, medelålders män när forskarna och professorerna kommer ifrån världens alla hörn? Det är väl både viktigt ur en jämställdhetssynpunkt, samt mer attraktivt för eleverna om man visar upp den otroliga mångfald som universitetet faktiskt erbjuder? Något för Lunds universitet att tänka på!

En sjuk nyhet

Rättelse: Sveriges första MANLIGA öppet homosexuella spelare

Nu har Sverige fått sin första offentliga fotbollsbög, Anton Hysén som spelar i Utsiktens BK (divison 2) men satsar på en elitkarriär. Det sjuka med den här nyheten är inte att killen är gay. För statistiskt sett borde det finnas 1.8 homosexuella spelare i varje lag. Men var är de? Det är det som är det sjuka. Hittills har alltså ingen, manlig kanske jag bör tillägga, fotbollspelare kommit ut offentligt. Ett manligt fotbollslag verkar helt enkelt vara en otroligt otillåtande och konservativt "grabbig" miljö. Så det är bra jobbat Anton, hoppas att du kan vara en förebild för många andra! Här kan ni höra en intervju med Anton Hysén i Brunchrapporten.

Mer om Bang/ Movietajm!

Här kan ni se en film där de före detta chefredaktörerna Lawen Mothadi och Vanja Hermele svarar på alla frågor ur Bangs jubileumsnummer. Och då menar jag verkligen alla frågorna. Filmen är över 17 minuter lång. Med önskan om en trevlig feministisk stund!

Tjoho!

Titta vad som låg på hallmattan idag när jag kom hem från skolan:

Kolla vad snygg den är, rosa OCH glansig! Strax ska jag sätta tänderna i den, har redan tjuvläst serien "Hej feminist år 2031" av mina idoler Nanna Johansson och Sara Hansson. Där listar de vissa händelser som ger pluspoäng:

"Filip och Fredrik har splittrats, köpt kokain för alla sina kanal 5-pengar och jobbar nu i varsin ände av Sveriges största gruva" ger +100 poäng.

"Pär Ström har kommit in i riksdagen med sitt parti Vi är inte feminister, vi är HUMANISTER! och gett sig själv jobbet som jämställdhetsminister" ger -100 poäng.

Om tjugo år tar du fram din Bang-tidning och prickar av vad som har hänt och vad som inte har hänt av dessa och flertalet andra händelser. Blir resultatet under noll poäng har samhället blivit sämre sedan 2011. Blir det över 0 har det "tack och lov blivit lite bättre." ser fram emot ännu mer intressant, tänkvärd, spännande, underhållande samt upplysande läsning.



Firande av internationella kvinnodagen

Jag firade drottninglikt igår genom att gå på konsert med Heleneholms systerskapskör, Spykens feminsistiska kör och lite andra människor som sjöng och spelade. Fick bland annat höra den underbara låten Kvinnointernationalen med den något kontroversiella textraden

Sexisternas huvud på våra fat och deras kulor i våra gevär

Storslaget! Här kommer lite bilder:

Fin stämpel jag fick i entrén





Heleneholms systerskapskör med partyhattar, de firade nämligen inte bara Internationella kvinnodagen, utan även sin ettårsdag!



Spykens feministiska kör när det sjunger Slut på rumban ursprungligen framfröd av gruppen Röda bönor.





Nya Bang

Slösurfar lite på facebook under rasten och möts av den här glada nyheten. Under veckan landar Bangs 20 års jubileumsnummer I min brevlåda. Jippie!

Tips!

Ett litet feministiskt tips denna kvinnodag är att gå in på P3 Populärs hemsida och lyssna på när Lina Thomsgård berättar om rättviseförmedlingens fantastiska arbete. De har faktiskt gjort en lista med tips till SVT på över hundra kvinnliga programledare som skulle ha kunnat leda Allsång på Skansen!

Lina Thomsgård och Tara Moshizi

Grattis på internationella kvinnodagen!

Grattis alla fina kvinnor, idag är det vår dag. Fast alla dagar är ju en kvinnodag, eller hur!

Mer Hyllad!

Igår var verkligen en av de roligaste kvällarna på länge. Showen värmde upp mitt frusna vinterhjärta som Björn Ranelid skulle ha sagt. Gudrun var verkligen i sitt esse, bjöd otroligt mycket på sig själv och svarade fyndigt på alla frågor. Hon bjöds på torsk som kocken Linda Dahl lagade live på scen, och Edda Magnasson samt Gaby and the Guns framförde hennes favoritlåtar. Ett av de största gapskratten och den hjärtligaste applåden kom nog när Gudrun svarade på frågan "Om du var tvungen att hångla med en i Alliansen, vem skulle du välja?" Gudrun svarade att eftersom de blåa behöver lära sig en del om mångfald och vidga sina vyer skulle hon sikta på Maud. Detta uttalande fick mycket starkt bifall från publiken! Dessutom var hela lokalen fylld med kändisar. Nästan hela Tankesmedjas redaktion var där: Simon Svensson, Jonatan Unge och så mina två favoriter, de feministiska serietecknarna Sara Hansson och Nanna Johansson.

Dessutom var det mycket skönt att sitta i ett rum där alla personer delar ens åsikter, till skillnad från i vanliga fall då jag befinner mig i en byggnad där uppskattningsvis 1000 personer inte håller med mig. Det snackade Gudrun också om, att många, speciellt äldre män, säger att de respekterar henne, men de delar inte hennes åsikter. Men när man ber dem specificera kan de inte det, eftersom det inte är speciellt politiskt korrekt att säga att man är emot jämställdhet och tycker att det är bra att kvinnor har sämre löner. Folk i min ålder har dock inga problem att säga just detta, men politisk korrekthet är ju inte ungdomars främsta prioritet.

Hyllad!

This is filippa, reporting live from hyllad- gudrun schyman@babel  i malmö.vilken underbar kväll, vilken härlig stämning, vilka goda skratt! Nu är det paus och förväntningen stiger inför nästa timme. Har skrivit en hyllningslapp till Gudrun där jag tipsar henne om just denna blogg, hoppas hon läser hihi!

Den snygga kvinnan och den inte så snygge mannen

Har ni sett de nya affischerna som är tapetserade över Malmö? De rör sig om reklam för märket G-star’s vårkollektion. Modeller är den talangfulla och undersköna brittiska skådespelerskan Gemma Arterton samt den talangfulle norske schackspelaren Magnus Carlsen. Det är väl inte bara jag som har lagt märke till den nästan ”skönheten och odjuret”-liknande tematiken. Gemma är något av de vackraste som skådats på denna jord och Magnus är en helt average-looking-guy.  G-star ¨förklarar tanken bakom denna kampanj på hemsidan

”This fusion of searing intelligence and creative talent underlines G-star’s philosophy of combining unexpected elements to create something new and exciting”

Jag skulle istället uttrycka det såhär:

”Vi vill visa att vi är ett seriöst märke genom att ta någon jävlig smart snubbe som inte är så snygg. Vi vill ju liksom inte representera ytlighet. Men vi måste nog ändå balansera upp det hela lite så vi tar en vrålsnygg brud också”

Företaget har tidigare gjort exakt samma grej till sin vinterkollektion då det var Magnus Carlsen och Liv Tyler. Det kunde ju aldrig ha varit tvärtom typ en intelligent average-looking-kvinna och en skitsnygg skådespelarkille. För en kvinna blir alltid i viss mån bedömd efter sitt utseende och inte sina övriga talanger. Speciellt när hon hänger på en stor affisch över hela stan.



Detta hade ju varit drömkampanjen. En snygg skådiskille (Robert Pattinson) och en smart författarkvinna med helt genomsnittligt utseende (Sara Stridsberg). Men det lär ju inte hända än på länge.



Filip, Fredrik och (avsaknaden av) kvinnorna

Nu har den mitt kritiska blogginlägg mot mansälskarna Filip och Fredrik tagits upp på Sydsvenskans kultursidor två dagar i rad. Nej, jag skojade, de har ju såklart tagit upp de verkliga startarna av debatten, Tara Moshizi som poängterade det faktum att det inte finns några kvinnor med i "Nittileaks" och Sofia Benholm som jobbar på Kulturnyheterna på SVT och uppmärksammade deras sjukliga referat av Oscarsgalan. Tydligen så har dessa två lustigkurrar sagt att de hellre såg att Helena Bonham Carter fick Oscarn för bästa kvinnliga huvudroll, istället för Melissa Leo, eftersom de gillar HENNES MAN Tim Burton. Ska man nu, förutom att skita i att uppmärksamma kvinnor överhuvudtaget, belöna dem för vem de är gifta med och inte deras skådespelarinsatser?

Det som upprör mig mest med Filip och Fredrik göttande och grisande i mansträsket är att en av dem, vet inte om det är Filip eller Fredrik jag har ingen j*la aning om vem som är vem, faktiskt har en dotter. Och genom sitt uppenbara ointresse för kvinnor och ovilja att uppmärksamma dem, gör de så att denna lilla flicka även hon kommer att leva i ett patriarkalt samhälle påverkat av könsmaktsordningen där manlig vänskap är det finaste som finns och kvinnor definieras efter vem de är gifta med. Vill de inte att dottern ska få bättre förutsättningar än kvinnor idag liksom?

Men man kan också se det på det här sättet: visst det är jävligt tråkigt att Filip och Fredrik, som älskas av typ hela svenska folket, verkar ungefär hata kvinnor. Men varför ska vi bry oss om det? Let's starta ett nytt fett programm där det snackas med, visas och tas upp massor av underbara, smarta och coola kvinnor. SVT kanske kan göra det? Det är ju ändå public service.

Kom igen tjejer, we don't need these jerks approval!

Hyllad!

När det känns som om det är oändligt lång tid kvar tills det är fredag och högen med läxor som måste läsas och plugg som måste pluggas känns för stor är det skönt att ha något roligt att se fram emot:

På lördag blir det förhoppningsvis en underbar skrattfest på Babel när min idol Gudrun Schyman ska hyllas. Dessutom ska jag gå med min fina kusin så det blir trevligt dubbelt upp! Vem vet, kanske ses vi där?