torsdag 19 januari 2012

Glee

Förlåt om ni hatar Glee, det gör jag också. Eller egentligen älskar jag det. Jag är förrvirrad. Ska berätta varför. Ok Glee säsong ett startar. Alla karaktärer representerar sin egna lilla minoritet och är ganska stereotypa. Men sen utvecklas dom. Något börjar hända. Humor skapas. Dom sjunger och dansar. Jag gillar det.

Sen kommer det bästa. Santana ba "the only straight I am is a straight up bitch" kommer ut, hela USA dör av glädje (minus dom högerkristna men vill inte tänka på dom). Hon säger att hon är kär i Brittany osv. De dansar och dissar patriarkatet.

Sen händer: ingenting. Ingenting. ingenting. Vilket har pågått i flera avsnitt. Idag kicka serien igång igen och jag ba ok, nu är det säsongstart, ge mig nu något saftigt att bita i liksom. Filippa har haft en lång dag i skolan och förtjänar lite love/comedy/skönsång. Men nejnejnej. Istället är hela avsnittet fullt av kramiga högerkristna värderingar om giftermål. Och (spoilervarning) att Finn FRIAR till Rachel i slutet. Så tråkigt. Gäsp. Ge Santana en egen serie så att jag kan sluta titta tack.

Den här har geniet Sara Hansson gjort, läs hennes blogg här!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar