Django Unchained

Såg den på bio igår och låt mig börja med att säga såhär: den är inget för de med svagt hjärta. Så vi tar och börjar med handlingen vetta. Django är en slav som blir köpt och frigiven av bountyhuntern Dr. King Schultz. Dom reser runt i Södern och skjuter skurkar som är wanted dead or alive, hela tiden med målet att Django ska få återse sin älskade fru Broomhilda (alltså Brunhilde) (en ljuv kvinnna, extremt endimensionell karaktär vilket kändes tråkigt) som såldes vidare skiljd från sin make som straff för att hon och Django försökte rymma. Vi kör ett Bechdel test på det.

Har filmen minst två namngivna kvinnliga karaktärer? Ja, fyra stycken.

Som pratar med varandra? njaaaa. Inga långa konversationer direkt

Om något annat än en man? som sagt är det inga djuplodande samtal, snarare befallningar som utfärdas och besvaras. Sammnlagd samtalstid kvinnor emellan kan inte överskrida fem minuter om jag minns rätt.

Så filmen klarar Bechdel testet men kanske inte med högsta betyg. Däremot ger jag Django Unchained högsta betyg på  alla andra delar. Den skildrar slaveriets allra vidrigaste, blodigaste delar på ett väldigt visuellt sätt. Quentin Tarantion är ju bra på splatter, när Django och doktorn rider runt och skjuter bovar så blodet sprutar ser det ju bara kul ut. Men vissa våldsscener var jag tvungen att blunda. Det var när slavar torterades, piskades, brännmärktes, slogs med varandra till döden för underhållnings skull (det kallades mandingo fight såsom det finns tuppfäktning eller kampuhundsslagge idag).Ville hålla för öronen också men då hade jag ju kunnat missa något. Nä usch och fy. Men det känns viktigt att skildringen är så verklighetstrogen och inte förmildrande, hoppas Django kan få folk att bli mer historiemedvetna och tänka till innan de gallskriker censur då en pickaninnny docka klipps bort ur Kalles ju eller ni vet hela tjafset det där bakverket. Det är just p.g.a slaveriet och förtrycket som denna film skildrar och som pågick i mer än 100 år till som ni ska hålla käften.

Django hade inte bara ett viktigt budskap det fanns också fanns kärlek, sorg, humor, action och bra musik. Också gött att filmen är så lång, 2 h och 40 min. Se den!