"Hej Är det verkligen könsstereotypa karaktärer, en mamma som bestämmer och en klumpig pappa? Hur ska karaktärrna vara för att vara feministiskt korrekta? Jag misstänker att hade rollerna varit ombytta, hade väl kritiken låtit precis likadant. MVH Jack"
hej Jack!
Jag vill svara på din fråga på två sätt.
1. Nej verkligen inte! Hade rollerna varit ombytta hade det varit mycket nyskapande. Visst händer det ofta att män i serier porträtteras som de som bestämmer och håller kollen. Däremot är det extremt ovanligt med en klumpig tjej som gör fel, ramlar, klantar sig och inte duger till någonting. En kvinna i en serie är oftast både smart, duktig och kompetent och framförallt snygg. Så hade det varit mamman som var en slacker som softade runt hade det verkligen varit ett nytt grepp från manusförfattarnas sida.
Nu på sistone har det dock äntligen börjat komma skildringar av en del kvinnliga slackers bl.a:
Nu på sistone har det dock äntligen börjat komma skildringar av en del kvinnliga slackers bl.a:
2. Om rollerna hade varit ombytta hade ett problem fortfarande kvarstått. Mannen och kvinnan hade fortfarande porträtterats som varandras raka motsatser. Istället för hela, mångdimensionella människor med flera olika egenskaper som de både kan dela eller ha för sig själva blir mannen och kvinnan, pappan och mamman varandras motsatser. Problemet med ett binärt könssystem och en heteronorm hade också fortfarande kvarstått.
Min ideala julkalender hade alltså haft djupa och komplexa karaktärer oavsett kön, de kanske inte hade behövt vara så tydligt att de tillhörde ett kön överhuvudtaget, de hade gärna fått vara normbrytande och ha en regnbågstouch. Hoppas du är nöjd med ditt svar!
Hej Madeleine! Kul att du är nöjd med svaret på din fråga (se inlägget svar till anonym) och det är inget att tacka för det var bara roligt! jag älskar att få kommentarer så är det något ni som läser önskar att jag ska blogga om eller undrar över så är det bara att hojta till.
vi hörs pues
Hej Madeleine! Kul att du är nöjd med svaret på din fråga (se inlägget svar till anonym) och det är inget att tacka för det var bara roligt! jag älskar att få kommentarer så är det något ni som läser önskar att jag ska blogga om eller undrar över så är det bara att hojta till.
vi hörs pues
Dina popkulturella analyser inom genus är i minst lika hög klass som mina som pluggat filmvetenskap ett år. Grymt! Håller med på alla punkter. Tänker mycket på Sune och Håkan-Bråkan-julkalendern där pappan är så könsstereotypisk på exakt samma vis. Det kommer ju en ny Sune-film på juldagen och enligt trailern verkar den lika genus-sunkig som tidigare exemplar.
SvaraRaderaI USA är det ännu värre med tex "dagispapporna", en hel komedifilm om män som tar hand om barn men i slaptstick-manéer misslyckas. Eller ännu sjukare exempel: Mr. Mom från 1983. En film med Michael Keaton där han får sparken från sitt jobb samtidigt som hans fru får ett jobb. Så han måste städa och ta hand om barn - TOKIGT VÄRRE.
Har själv växt upp i en familj där min pappa bakat, städat och lagat mat minst lika mycket som min mamma. Har därför aldrig identifierat mig alls med denna förlegade humorform.