Japp, det drabbar oss alla. Visserligen har hälften av januari gått, men den slutet på månaden känns ändå så långt borta. Lönen känns ännu längre bort. Och vad kommer som en glad liten överraskning i slutet av januari? Februari! Den är ju så mycket bättre. Not. Jag tar fyra små piller varje morgon för att hålla det svenska tungsinnet och tröttheten på avstånd. Tror ni det hjälper? Svar negativt. Trots Rosenrot, D-vitamin, Omega 3 och tio timmars sömn känner jag mig deppig och trött. Kaffe hjälpte i typ fem minuter. Det måste vara patriarkatet som tynger ner mig. En äcklig, fuktig, grå filt som lägger sig över tillvaron. Nu ska jag plugga lite. Puzz
Ps. Förlåt för rant om I-landsproblem, ska skärpa mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar