Dags att skippa det normativa tänkandet

Som ni alla känner till är det normalaste en kan vara i det här samhället en vit, medelålders, heterosexuell man. Är du det är de flesta grejer, som infrastruktur och sjukhus, anpassade efter dig och de flesta kulturyttringarna, som film och böcker, riktade till dig. Man=normen. Detta leder till att de allra flesta tänker på en person du inte vet könet på som en man. Som idag på engelskan när vi skulle skriva en berättelse i grupp utifrån den här meningen:

When I woke up and discovered that my alarm clock was stuck at 3.29, I knew it wasn't going to be my day.

Mina medskrivare i gruppen undrar då: och vad gör han sen? Obs! Ingen som helst detalj som kan röja jagets könsidentitet finns i meningen. Men mina kompisar utgår ändå ifrån att det är en man för det är så vi blir programmerade att tänka i vårt patriarkala samhälle. Därför föreslår jag att ni använder er av den här feministiska taktiken: så fort du inte vet en persons kön, säg hon! För att väga upp  könsbalansen lite. Lycka till!

Förresten: grattis till bebben Beyonce! Hoppas den blir mest lik dig