Träning

Idag var jag tillbaks på Friskis & Svettis jympagolv efter att knappt ha rört en fena på tre veckor. Jag var ju i lide dålig form. Men det var inte det som var det jobbigaste. Det var en av låtarna. Passet började bra med Robyn, men sedan kraverade det totalt. Vad sägs om en låt där en kvinna sjunger intensivt om att allt står skrivet i stjärnorna och att hon planerar sitt liv efter horoskopet. OBS sjungen på svenska vilket gör det hela ännu konstigare. Men det var kanske mer lite underhållande än jobbigt. Den låten som riktigt fick mig att må illa framfördes av ett gäng goa gubbar i countrystil. De sjöng att om en ville vara happy and stay married forever skulle en gifta sig med en ugly girl. En ska inte lyssna på om ens kompisar säger att en har bad taste för en ugly girl kommer att serva dig och aldrig lämna din sida. Livslång monogami med en "ful" slav-fru, låter ju najs. NOT!

Vill jag lyssna på country lyssanr jag rimligtvis på Dolly parton eller kanske Dollykollot! De gick ju en dokumentär om dom igår som jag spelat in, dags för filmmys i helgen.

Dags att skippa det normativa tänkandet

Som ni alla känner till är det normalaste en kan vara i det här samhället en vit, medelålders, heterosexuell man. Är du det är de flesta grejer, som infrastruktur och sjukhus, anpassade efter dig och de flesta kulturyttringarna, som film och böcker, riktade till dig. Man=normen. Detta leder till att de allra flesta tänker på en person du inte vet könet på som en man. Som idag på engelskan när vi skulle skriva en berättelse i grupp utifrån den här meningen:

When I woke up and discovered that my alarm clock was stuck at 3.29, I knew it wasn't going to be my day.

Mina medskrivare i gruppen undrar då: och vad gör han sen? Obs! Ingen som helst detalj som kan röja jagets könsidentitet finns i meningen. Men mina kompisar utgår ändå ifrån att det är en man för det är så vi blir programmerade att tänka i vårt patriarkala samhälle. Därför föreslår jag att ni använder er av den här feministiska taktiken: så fort du inte vet en persons kön, säg hon! För att väga upp  könsbalansen lite. Lycka till!

Förresten: grattis till bebben Beyonce! Hoppas den blir mest lik dig

Reaktioner på slutwalken

Ja, ja, jag vet att jag bara bloggat om slutwalken på sistonde. Förlåt, jag lovar att det här är mitt sista inlägg. Nej förresten, jag lovar ingenting, för det är så otroligt kul att skriva om det. NU ska jag berätta avrför Sydsvenskan inte är en fet tidning.
1. I fredags publicerade dom en intervju med Amanda och Aina. Den timmeslånga intervjun där dessa goa tjejer suttit och sagt massor av smarta, viktiga och intressanta saker hade kokats ner till typ fem kvadratcentimeter påhittat av journalisterna. Typ "deltagarna uppmanas att klä sig i stereotypt slampiga kläder som korta kjolar, urringade linnen och mycket smink". Så sa verkligen inte Amanda. Så sa absolut inte Amanda. Tvärtom sa de båda flera gånger att alla skulle komma precis som de ville.
2. Dagen efter slutwalken publicerar Sydsvenskan en pyttepytteliten notis med en bild så liten att de lika väl hade kunnat vara färgglada myror som demonstrerande feminister. Tidningen verkade tycka det var viktigare med en helsidestor närbild på en påse med pantburkar.
3. Igår, söndag, publicerade de några "välvalda" kommentarer från hemsidan angående Slutwalken. De här kommentarerna var uteslutande negativa, alla skrivna av män som gissningsvis kollar om genusnytt uppdaterats en gång i timmen samt skriver "jag håller med dig broder" i tråden "jag hatar feminister" på flashback.

Så i fortsättningen: fuck Sydsvenskan och heja Skånska Dagbladet som hade en lång artikel där Aina blev fint citerad. "Det behövs en maktanalys för att förklara varfrö så många kvinnor utnyttjas eller våldtas av män. samtidigt är det viktigt att hylla rätten att få vara den man är och att få utveckla sin sexualitet"

Och Skånskan hade ju dessutom två bilder på mig men det har ingenting alls emd saken att göra ;)

Jag kan inte fatta att det är över

Nu är det som vi i nätverket gått och längtat efter hela sommaren över. Jag pratar förstås om Slutwalken. Jag tror att alla håller med mig om vilken fantastisk stämmning det var i tåget när vi dansade genom stan. Vissa människor stod längs vägkanten och glodde som om de aldrig sett några hundra människor, vissa ioförsig med lite mindre kläder än genomsnittet, demonstrera förr. Men de allra flesta vinkade och log, från trottoarkanten och från sina balkonger och fönster. Avslutningen på Möllevångstorget var helt fantastisk med fina talare och såklart fabulösa Gnucci Banana som fick alla att dansa loss. Slutwalken var verkligen att kombinera nytta med nöje! Vi fick hela Malmöfestivalen att öppna ögonen för de sjuka normerna i rättsystemet och varför de sexuella våldet fortgår samtidigt som vi hade det sjukt roligt.

Ni kan läsa om Slutwalken i Sydsvenskan och i Skånska dagbladet, hittade inte artikeln på nätet men den finns i dagens tidning iallafall, eller se klipp på Tv4 play spola fram till 1.15 (OBS! De använder sig av samma dokumentärsfilmsestetik som i filmer om prostituerade, dvs närbilder på skor. Inte så fresh). Eller se det här klippet från Sydnytt.

Eller det här från youtube:


Whatever we wear
Wherever we go
Yes means yes and no means no!

Slutwalk Malmö

Ihhhh, imorgon är det dags! Just nu sitter jag och går igenom det tal jag ska hålla. Jag har fått hjälp av finaste Aina att spetsa till det så jag vet ju att det är bra skit. Men ändå, stå och hålla ett tal inför 1000 (?) 2000 (?) en miljon (!? nej bara skoja) personer, klart det är nervöst! Har även fått hjälp av min kära syster att hitta slampiga outfits, så nu har jag iallafall några alternativ. Nu ska jag läsa igenom talet igen och igen tills jag kan det som ett rinnande vatten. Vi ses imorgon!

Jag ville så gärna ha den här peruken, tyvärr ligger den någonstans på kulturskolan otillgänglig för mig.

Slutwalk Malmö

Nu är det inte långt kvar, på fredag smäller det! Jag kan nästan inte vänta! Men det är ändå lite tur att det är två dagar kvar, jag vet fortfarande inte riktigt vad jag ska ha på mig för slampig outfit...

Tillbaks till verkligheten

I söndags natt kom jag hem från landet där det fanns massor av sol (najs) och massor av klängiga killar (inte så najs). I måndags började skolan igen, tydligen rör det sig om drygt 170 skoldagar till studenten. Den första av dom innebar ett möte med en ny lärare i kombination med exluderande sexism. Jo, läraren berättade om sin tidigare karriär inom militären, han har varit i både Syrien och på Balkan. "Så om någon av er grabbar funderar på en liknande karriär så är ni välkomna med era frågor!"

1. Jag visste inte att kvinnor var förbjudna inom militären. Genom att säga "grabbar" ignorerade min lärare 64% av eleverna i klassrummet. Att ungefär hälften av befolkningen exluderas och liksom inte räknas är ju tyvärr ingen nyhet.

2. Alltså, vi går natur. Vi har väldigt bra betyg. Vi pluggar väl inte som djur för att dra ut i världen och döda människor? Jag vet, jag vet, det finns "fredsbevarande styrkor". Men vad betyder det egentligen?

Bevarar ni freden grabbar?